Utdrag ur boken

Samtidigt var det uppenbart att ledningen kände sig stressad

När vår litteraturlista blivit en riksdagsfråga måste naturligtvis Lunds universitets ledning säga någonting om saken. Rektorn uttalade sig i pressen och i interna meddelanden till personalen, och bedyrade att den akademiska frihetens fana vajar högt på universitetet, men att man samtidigt måste följa statens krav. Det gäller att hitta en balans som inte bara bevarar forskningsprocessens oberoende utan också det kontinuerliga flödet av forskningspengar. Ledningen för min institution försvarade sitt agerande i ett inlägg i Svenska Dagbladet. Det är vår uppgift som universitetsanställda att arbeta för en mer jämställd värld, påpekade de, och en könskvoterad litteraturlista är ett sätt att bidra till det målet. Institutionsstyrelsen bestämmer över litteraturlistorna och allt institutionsledningen hade gjort var att kräva att Ringmar återgick till en tidigare version av sin kurs. Inlägget var signerat av åtta av mina kollegor som alla gömde sig bakom ryggen på varandra. Samtidigt var det uppenbart att ledningen kände sig stressad. Det var vårt levebröd saken gällde. Liksom andra institutioner på svenska universitet äter statsvetenskapen i Lund ur statens hand och forskningsbidrag på flera tiotals miljoner kronor stod på spel. Naturligtvis måste institutionsledningen buga inför statsmakten och bekräfta sin lojalitet. ”Vi har inte tänkt en självständig tanke på flera år och får vi bara mer forskningspengar så kommer det att fortsätta så.”

0 Comments

Leave a Reply