"Det moderna samhället och dess kritiker"

7. Industrialismen: Hem och hemlöshet

Föreläsare: Erik

I det här seminariet ska vi också tala om industrisamhället men fokusera på idén om hemmet. Urbaniseringen under 1800-talets sista hälft tolkades ofta som en form av hemlöshet. Folk som flyttat in till städerna hade blivit hemlösa, om inte i konkret så i existentiell bemärkelse. Uppgiften var sålunda att skapa nya ”hem” för dem. Det var en uppgift som nationen tog på sig och det resulterade i en ny typ av politisk retorik. En viktig aspekt gäller kvinnans roll i hemmet – vilket användes som ett argument mot kvinnlig rösträtt, också av vissa kvinnor.

Att läsa:

  • Chesterton, G. K. “On Mr. Rudyard Kipling and Making the World Small.” In Heretics, 38–53. New York: Garden City Publishing, 1905.
  • Heidegger, Martin. “Messkirch’s Seventh Centennial.” Translated by Thomas J. Sheehan. Listening 8 (1973): 41–57.
  • Hansson, Per Albin. 1928. “Folkhemmet, Medborgarhemmet.”
  • Gandhi, Mohandas Karamchand. Hind Swaraj, Or, Indian Home Rule. Madras: G.A. Natesan, 1921. Chapter 4-9, 13 and 19.

Kontext:

Presentationer:

  • Varför var Mrs. Humphrey Ward emot kvinnlig rösträtt?
  • Vad menade Simone Weil med “uprootedness”?
  • Vad var skillnaden på Rudolf Kjellén och Per Albin Hanssons syn på folkhemmet?

Övriga källor:

  • Ringmar, Erik. “The European Idea of a Home,” in Surviving Capitalism: How We Learned to Live with the Market andRemained Almost Human. London: Anthem Press, 2005.
  • Ward, Mrs. Humphrey. “Women’s Anti-Suffrage Movement.” The Twentieth Century, 1908. 343–352.
  • Simone Weil, “Uprootedness” The Need for Roots: Prelude to a Declaration of Duties towards Mankind, London: Routledge and Kegan Paul, 1952.

Edith Belle Lowry, False Modesty, 1912: